Förlåt

Jag vet att jag inte uppdaterat sedan i söndags. Jag har helt enkelt inte öppnat datorn de senaste dagarna, än mindre haft något att skriva om. Jag har inte varit i stallet på fem dagar och abstinensen börjar göra sig påtaglig. Tur att jag ska upp till Ponnyn imorgon. Då ska Globen-prylen provas och fotograferas och ni som inte gissat än får en chans till innan jag publicerar imorgon kväll.

Mela

En liten häst som kom till under en tråkig fysiklektion


Tillbaka från klotet

Några timmar på ett tåg och man var hemma igen. Det var riktigt häftigt i Globen, det kändes mer påkostat än i Scandinavium och mycket bättre. Bl a en häst som var utklädd till eldsprutande drake, ett fyrspann med shettisar och fantastiska Lorenzo!

Det var magiskt, hur han styrde sina tolv vita hästar samtidigt som han stog på två av dem, hur han kunde kalla på en häst i taget och få dem att ställa upp sig på led efter varandra.

Jean Marc Imbert var också duktig, men det var lite av en besvikelse. Han hade en jättevacker palomino utlädd till pegasus som han styrde med endast rösten runt manegen. Häftigt, men lite långtråkigt efter att hästen gått runt i ett par minuter utan att något egentligen hänt.

Vi såg Cadmio, Pi's pappa. Snygg var han.

Pi i somras

image description

Jag avslöjar snart vad som fick följa med hem från mässan!



Fart och fläkt

Jag tycker att det är riktigt häftigt iallafall. En del skrikande och piskande som jag inte riktigt gillar, men det ser ändå snyggt ut.

 

image description

image description

image description

image description

 

 

 


Som en jättestor Glob

Jag sitter i Globen, det är JÄTTESTORT och körningen ska snart börja. Det är så snyggt, ser helt sjukt svårt ut.

Vi hann med en liten runda på mässan men det var MASSA folk där. Ändå hann jag med att köpa en liten röd grej. Kan ni gissa vad det är? Självklart vinner man en länkning om man gissar rätt ;)


Stjärnorna vakade över oss

Jag och Vannes tog oss en skogspromenad på egen hand idag. Det hade precis mörknat, men samtidigt klarnade det upp och stjärnorna tittade fram mellan molnen. Ändå var det ganska mörkt, det är nymåne nu. det var riktigt mysigt, jag red ett par hundra meter där det var tillräckligt mjukt och Vannes var så glad att få bära mig. Det märktes att han gärna ville öka takten, men jag höll honom i skritt. Man vill ju inte att han ska överanstränga sig. Jag längtar tills vi får boots så att jag kan rida lite mer ute.

Vi var pyntade med reflexer från topp till tå och Vannes hade en ny reflex i svansen. P för Perfekt förstås ;)





Har du ridit hela alfabetet?

Jag har nästan ridit minst en häst på varje bokstav. Har du?

Apollo - min favorit på ridskolan

Blue Tatch - en jättefin ridskoleponny

Charlie Brown - en annan av ridskolans finaste ponnyer

Deppe - en av shettisarna som ridskolan hade för tio år sedan

Esmiloox - min favorit i många år, en vackert rödbrun arab

Fliper - en skimmelponny på ridskolan

Gold Rose - ett litet fuxsto på ridskolan

Hembys Hilma - mörkfuxig new forest-ponny

Ingi - en islänning jag kärade ner mig i på Island

Julia - mörkbrun new forest-ponny

Kjarni - min kompis islänning

Linda - en till ridskoleponny, brun och gullig

Mr Malahide (Midde) - min första medryttarponny

Niklas - ett fuxruss jag red barbacka på (och trillade av) för första gången

O

Pipall - en av de finaste ridskoleponnyer jag mött

Quite Sunny - Savannahs dotter, Quite Easy är hennes pappa

Runaway - spiltgranne med Esmilo, liten och stoigt tjurig men rolig att rida

Savannah - Gulsvart halvblod

Tender boy - Isabellponny på ridskolan. Konstig galopp, liksom inte tretaktig.

U

Vannes - Ja, behöver man säga nåt mer?

W
X

Yoga - en ponny ridskolan hyrde från Sjöstjärnan en säsong

Z
Å
Ä
Ö


Jag har aldrig ridit men väl träffat både Oudega, Whitney och Xantippa. Antar du utmaningen? Har du ridit hela alfabetet?



Dagens ljusglimt

För att lätta upp stämningen lite kan jag berätta om hur Vannes gick idag. Han var nämligen lika fin som vanligt. Han blev lite tröttare i slutet av ridpasset, men så red jag också längre och hårdare än jag brukar. Han var lite ofokuserad på mig men lyssnade ändå bra på hjälperna och kändes avslappnad och lösgjord.

Som jag sa förut så störde Pi koncentrationen lite. Eftersom vi var alla i ridhuset samtidigt kunde hon inte stå kvar ensam i stallet. Det märks att man är ovan vid att vara så många i manegen, den är ju ändå ganska liten. Helt plötsligt krockar alla i ena änden av ridbanan ;)

Favorit i repris


Vissa dagar bara är såna

Höll på att somna på kemiprovet, hade en extra håltimma utöver den ordinarie, var inte hemma förrän klockan fem, det var mörkt när jag åkte upp till stallet och så dimmigt att jag knappt såg vägen. Fick vad som kändes som en liten utskällning av stallägaren och kunde inte gå ut på promenad ensam med Vannes för att avreagera mig eftersom det var så mörkt, dimmigt och regnigt. Pi var med i ridhuset när vi red och störde Vannes hela tiden, jag hade ingen inspiration till ridningen och fick åka moppe hem genom samma mörker.

Jag antar att det måste vara jobbigt ibland så att man märker när det går bra.


Nu tändas parkens juleljus

Borås lyser, snart är det advent. Det är snart mörkt och jag väntar på bussen. Det bästa med vintern och mörkret är att man får tända massor av lampor och ljus, det är så mysigt och vackert.

Vad tycker ni är bäst med mörkret?


Måndagkväll och allt går bra

Träningen med Vannespannes gick jättebra idag. Han har inga problem med att bära mig i lång och låg form och då gör han smidigt både öppna och sluta. I lite högre form är det jobbigare men det är inte så konstigt egentligen, han har ju knappt några "ridmuskler" kvar. Jag arbetade honom lite för hand, vilket också gick väldigt bra, i kanske 15 min och sedan red jag i 15 min. Då var han lite lagom svett trots att vi mest bara skrittat och det säger ju lite om hans kondis ;)




Grimmomanen tittar fram igen

Den här hittade jag idag, tänk er Vannes i den. Så gullig engelsk ponny-stil, som taget ur en hästhanteringsbok från 90-talet. Nej nu måste jag hålla mig lite. Vi ska ju till Globen i helgen!


Söndagspromenad under molntäcket

Vi var och promenerade i skogen idag och jag red lite på Vannes innan vi kom ut på grusvägen. Han ömmar jättemycket såfort man kommer ut på grus. Det sinkar ganska mycket i igångsättningen så jag hoppas att vi får boots snart.

Antagligen blir det Easyboot Trail eftersom de ska vara så enkla att ta på.

Bild lånad från http://easyboot.ebutiken.nu


But long as there are stars above you

If you should ever leave me
Though life would still go on believe me
The world could show nothing to me
So what good could living do me?


God only knows what I'd be without you




Bara för att klargöra



Hmpf! Frida beskyller mig för stöld, hon påstår att jag har snott hennes illgröna easytrug. Här ser ni vilket misstag det är. Vannes illgröna easytrug är minsann hans egen ;) (Och tack för den fina kommentaren till filmen :))

Vannes till vänster - Fridas till höger
(STOOR skillnad)


Filmlördag

Nu har jag knåpat ihop en liten film från i onsdags för de som vill se. Det är inget fantastiskt, men visar lite hur jag tränar Vannes just nu. Tänk på att han vilat i fem månader så det är ju inget hårt arbete direkt.

Man märker skillnad på sidvärts från marken på den här filmen och filmen jag la upp häromdan. Att det går lite sämre nu tror jag beror på att jag vande honom vid att få godis vid trickträning efter att filmen-från-nästan-ett-år-sen spelades in och nu försöker jag vänja oss av vid det. Dessutom vad han ganska okoncentrerad just den dagen.




Allt annat än grått och tråkigt

Det var väldigt mulet och dimmigt idag. Inte läge för en promenad med andra ord. Men att bara gå runt lite planlöst i ridhuset kändes inte särskilt lockande. Så vi satte upp en hinderbana! Vi hade dels några koner att rida slalom runt, bommar i ett "L" och en "grind" gjord av ett rep som sitter på två hinderstöd.

Det gick megasuperduperbra! Vannes var pigg och positiv och allt kändes lekande lätt. Förutom att stå stilla då, det har hyperponnyn inget tålamod för. Ryggningarna däremot var fantastiska och alla sidvärtsrörelser gick jättebra. Ett riktigt lyckat ridpass med andra ord, och förvånansvärt roligt för att bara vara skritt i 30 minuter. Det är det som är så bra med hinderbanor, man får något strukturerat att göra så man glömmer bort tiden. Det märks att det är lättare att hålla ponnyn fokuserad också.

 


Ett sånt här vill jag ha!

Är det inte jättesnyggt? Och det verkar så enkelt att reglera hävstångseffekten, den löstagbara skänkeln gillar jag!

 

Synd bara att det är så himla dyrt. 980 kr för "hjulet" och 230 för skänkeln känns lite väl saftigt. Kostar mer än det smakar med andra ord.

Bild lånad från http://www.lg-zaum-shop.de/shop/LG-Zaum-Zubhoer/Lehmenkuehlers-LG-Zaum.html

 



Favorit i repris

Det gick lika bra idag, kanske att Vannes inte hade riktigt lika mycket energi som i måndags, men ändå var det riktigt härlig att få sitta upp på en glad och samarbetsvillig ponny som kändes underbart fräsh och pigg efter en välbehövlig vila!

På sätt och vis känns det nästan ännu bättre att få rida på sin ponny när man inte fått rida på fem månader och inte förväntar sig varken att det ska gå bra eller ens gå över huvud taget. När man fått bakslag efter bakslag hoppas man inte längre, och man förväntar sig ingenting.

Fia filmade på min begäran, men änsålänge får ni ett provsmak på när jag ska sitta upp på Finaste Fotomodellponnyn.


Vi dansade igen

Jag tog med Vannes ut i ridhuset nu ikväll, det var kolmörkt ute och jag hade ingen lust att ge mig ut i skogen. Vi lekte runt lite med Följa John, gå sidvärts och lite andra lätta tricks och Vannes hade så mycket energi. Efter att vi travat ett par gånger fattade han galopp såfort jag ökade energin.

Sedan satt jag upp och det var så härligt! Vannes var så positiv och glad och allt gick så lekande lätt. Dessutom fick jag använda den bruna sadelfilten, resårgjorden och den flätade remontnosgrimman för första gången på månader.

Den här filmen är nästan ett år gammal, men det var en underbar känsla som jag försöker bära med mig alltid när jag jobbar från marken, känslan av att dansa tillsammans.




Vi saknar bara dem vi älskar

Fina Pelle har lämnat jordelivet. Jag mötte honom första gången på ett 4H-läger där han bar mig och andra småbarn runt runt på en ridbana. Efter långvarig tjänst på 4H-gården fick Pelle flytta till en fodervärd, och nu är han borta. Styrkekramar till Linnéa.

Alltihopa fick mig att tänka på Altea igen. Jag har nog inte riktigt fattat det än, att hon inte kommer tillbaka. Trots att det var fem månader sedan hon vandrade vidare. Det tar alltid en bråkdel av en sekund innan jag inser att nej, det fattas visst ingen häst i hagen, de ska bara vara fyra.

Jag kommer aldrig mer få sitta barbacka på hennes rygg i månskenet. Aldrig mer hämta henne från betet, aldrig mer galoppera uppför palatshagen. Aldrig mer sitta vid hennes sida i gräset i majsolen.

En av de sista bilderna som togs på mig och Altea, en knapp månad innan ...



Sorg är ett bevis på att något älskat gått förlorat. Du var älskad, Irco's Altea. Du var älskad.

Mela

Lite roligt skulle det väl vara?

En leodpardfläckig pålle skulle väl inte sitta fel, eller vad säger ni?



Det var de associationerna jag fick när jag läste det här, sedan förstod jag att de menade helt vanliga Pippi Långstrump-hästar. Så tråkigt.


I pysslartagen

Kommer ni ihåg den här? Den blev lite av en besvikelse, resårbandet kombinerat med det nästan cirkelrunda formatet gjorde att det var svårt att få ett bra grepp. Så jag bestämde mig för att sy en ny rem, och när jag ändå höll på broderade jag in "VANNES" på. Visst blev det fint?


Busponnyn slår till igen

Jag red på Vannes idag igen, vi snirklade oss mellan träden i skogen. Ryggningarna satt som en smäck och några enstaka steg i öppna blev det också. Det känns så härligt att sitta upp efter fem månader och allt bara funkar!

För att liva upp stämningen ytterligare tyckte Vannes att några bocksprång på skogsstigen skulle passa bra. Det verkar inte som om min balans försämrats nämnvärt under uppehållet, för jag satt tryggt och säkert trots hal ponnypäls och oskodda ridbyxor.

Nästa gång jag rider ska jag se om jag kan få någon att ta kort på oss men tills dess får ni en till bild på busponnyn.


Promenad i solnedgången

Jag och Vannes tog med Kajsa ut på fredagspromenad. Det var väldigt mysigt och Vannes var väldigt pigg och glad när vi väl hade kommit i gång. Jag red lite på honom över en äng och genom en skogsplätt, och vad han tyckte om det! Han blev precis sådär lycklig över att få ridas ut som han var när jag precis börjat rida honom för tre år sen. Han tyckte att det var riktigt roligt att få bära mig och det kändes så underbart!

Älskade, älskade ponny!


Sedan, när Vannes slafsat i sig sin mash och alla hästarna gått ut i hagen, ville han ändå bara stå kvar i stallet och äta. Riktigt konstigt, han brukar bli himla orolig av att stå ensam i stallet men nu brydde han sig bara om höt. Jag fick verkligen övertala honom om att följa med ut. Jag undrar varför han var sån, för han var ju himla fin när vi var ute.



Härliga fredag!

Jag sitter på bussen på väg hem från skolan efter dagens två lektioner. Solen lyser mig i ögonen, Anthony & the Johnsons i hörlurarna. Såfort jag kommer hem ska jag ta moppen till stallet och gå ut på en härligt solig höstpromenad med ponnyn. Det är ingen skola på två dagar, och nästa vecka är fri från prov, inlämningar och redovisningar.

Fredagar är absolut en av mina favoritdagar i veckan!


För länge sedan

It's just a feeling and no one knows yet

 


Fyra mjuka tassar mot skogsstigen

Jag och Mysak gick på promenad i höstsolen idag. Det var väldigt mysigt. Efter några veckor med mildväder har det blivit kallare igen (Jippie!) och luften har blivit sådär härligt senhöst-klar. Jag tycker så mycket om kyla, det blir så friskt, och kaninerna får härligt fluffig päls.

Bilder från en av förra årets höstpromenader



Titta kan man ju alltid

Det har trillat in lite nyheter på Hööks hemsida. Jag använder ju inte ridtäcke eftersom ponnyn har så mycket päls, men om jag skulle göra det skulle jag lätt vilja ha ett sånt här^^. Det finns också som 300g utetäcke om man hellre vill ha det.


Det har också kommit tvådelade fullcheekbett och kimblewickbett med tungfrihet i små storlekar - det gillas av oss med småmunnade hästar.

Bilder från www.hooks.se



De är tillbaka

Har ni märkt att de orangea vägpinnarna har kommit upp längs vägarna. Man undrar hur många som är kvar i vår? De minskar mystiskt i antal under vinterns uteritter...

En av pinnarna från förra årets skörd...





Så otroligt fruktansvärt

Jag sitter och tittar på världscuphoppningen från Verona. Helt plötsligt faller Hickstead, Eric Lamaze's häst, ner och dör

Mina ögon blir alldeles våta, hur kan något såmt hända? Det är så otänkbart. Jag känner med Eric och alla andra i Hickstead's närhet och önskar denna fantastiska häst vila i frid.

Hickstead och Eric Lamaze vann OS-guld i Peking 2008

image description

Bild från www.startinggate.ca


Några värkande ryggmuskler senare

Nu har jag förberett mig ordentligt inför vinterns hagmockning och kört elva kärror eklöv från trädgården till kvarterets allmänna trädgårdsdump. Ryggen är inte vad den borde vara. Huh.

Jag får koppla av med en mysig promenad imorrn.


Det har hänt!

Vet ni vad? Jag har köpt nya ridbyxor. Senast jag gjorde det var för två år sen på en utförsäljning här i stan. Inte för att jag inte gillar ridbyxor, jag gillar bara inte att köpa dem ;).

Det blev iallafall ett par på Hööks som jag kollat på ett tag, bruna knäförstärkta jodhpushridbyxor i bomull, supermjuka och sköna. Jag gillar jodpushmodellen för att det är så praktiskt, bomull för att det är så mjukt och knäförstärkta för att det är så otympligt med helskodda byxor - för varmt på sommaren och ingen plats för långkalsonger på vintern. Brunt för att det var den snyggaste färgen som fanns.

Jag har gått runt i gamla jeans för länge nu

Bild lånad från www.hooks.se

image description

 


Jag vill ha knarr under skorna

Jag är en gnutta besviken på vädret. Oktober började bra med frostnätter, halsduk och vantar, men var tog det vägen? Nu har det bara varit mulet, grått och trist i mer än en vecka. Varmt är det också, tio plusgrader är inte okej. Jag vill ha tio minus och en halvmeter snö. Det blir så ljust och fint, luften blir så härligt klar och det är superduper för ömma ponnyhovar.

Ge mig min vinter tillbaka!




Den första gången på väldigt väldigt länge

Jag red på Vannes idag!

Vi gick på promenad tillsammans med Fia, Nöten och Mamma och nånstans i mitten (på ängen och skogsstigen) hoppade jag upp och satt på mysponnyn i ett par hundra meter. Det kändes väldigt bra att känna hans päls under rumpan igen och nästan bättre att känna hur känslig han var för säteshjälper, jag behövde knappt använda något annat. Härligt positivt alltså!

Däremot var vi tvunga att gå runt en bit extra eftersom det var stora skogsmaskiner där vi tänkt rida så Vannes var tvungen att gå en ganska lång bit på grus och då ömmade han såklart jättemycket. Jag vill ha boots, nu!

PromenadPonny




On the road again (again)

Jag har fått klartecken att börja rida Vannes lite smått nu, till att börja med bara skritt på mjukt underlag. Det känns underbart att vi är påväg tillbaka nu och jag håller alla tummar som går att det håller i sig nu.

Jag tittade på filmen från Clear-Rounden på BFK i våras (där Änglahoppet hålls nu ;) ) och blev så träningssugen! Den gången kom vi hem med två fina rosetter och jag var så lycklig. Just nu avundas jag dem som har friska, oskadade hästar och kan träna och tävla hur mycket dem vill. Men jag är ändå glad för att jag ska få börja rida Vannes igen!






image description

 

Vannes ska förresten få gympadojor för att han inte ska ömma så mycket på grus och asfalt. Så att vi kan sätta igång så fort som möjligt :)

 

 

 

 


Promenadponny

Jag och Vannes tog med oss Fia på promenad före träningen. Vi mötte en liten familj som var ute och gick och de tyckte att Vannes var Ofantligt gullig. Jag kan inte annat än hålla med.





En hästtämjare



A horsetamer treats the wild horse gentle, then he walks away

Nine times of ten, the wild horse follows

Startsida

Vem flyger?