Vissa dagar bara är såna

Höll på att somna på kemiprovet, hade en extra håltimma utöver den ordinarie, var inte hemma förrän klockan fem, det var mörkt när jag åkte upp till stallet och så dimmigt att jag knappt såg vägen. Fick vad som kändes som en liten utskällning av stallägaren och kunde inte gå ut på promenad ensam med Vannes för att avreagera mig eftersom det var så mörkt, dimmigt och regnigt. Pi var med i ridhuset när vi red och störde Vannes hela tiden, jag hade ingen inspiration till ridningen och fick åka moppe hem genom samma mörker.

Jag antar att det måste vara jobbigt ibland så att man märker när det går bra.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Startsida

Vem flyger?


I den här bloggen hittar du mig och min medryttarponny Vannes. Vi håller till i Västsverige och sysslar med lite dressyr, skogsridning och hoppning mest för skojs skull. Mina två kaniner Törnrosa och Mysak får också vara med på ett hörn. Läs mer om oss via länkarna här nedanför!

Mela ∙ Vannes ∙ Kaninerna

Min profilbild

RSS 2.0