Många fina bilder på en gång
Jag säger till alla jag känner om dig
Den där klumpedunsen vet mer än mig
Du är värd mer än allt fåglarna samlat
But long as there are stars above you
If you should ever leave me
Though life would still go on believe me
The world could show nothing to me
So what good could living do me?
God only knows what I'd be without you
Though life would still go on believe me
The world could show nothing to me
So what good could living do me?
God only knows what I'd be without you
För länge sedan
It's just a feeling and no one knows yet
Älskade ponny
Jag sitter nedsjunken i spånet i hans box.
Han står alldeles stilla i det motsatta hörnet, med huvudet sänkt och ena bakbenet vilande.
Då och då kan man se hur det darrar i frambenet närmast mig.
Solen skiner in genom fönstret, den lyser mig i ögonen men värmer mina ben.
Det var kallt inatt.
Allt var täckt med ett tunt lager vattendroppar, som om en jättelik sprejflaska dragit fram över landskapet.
Luften är frisk och klar och ändå sitter jag här inne i stalldammet och tittar på den nästan svarta ponnyn som sträcker på sig likt en katt.
Jag kan inte hålla mig härifrån när jag väl kommit hit.
Det är något med hur hans öron spetsas när jag kommer in genom dörren.
Något med sättet han försiktigt genomsöker min handflata efter godisbitar.
Något med blicken jag får när jag reser mig upp för att gå.
"Ska du inte stanna? Ska du lämna mig här ensam?"
Jag kan bara inte lämna honom, inte när han ser sådär bedjande på mig. Hur skulle jag kunna göra det?
Min älskade.
Mitt allt.
Han står alldeles stilla i det motsatta hörnet, med huvudet sänkt och ena bakbenet vilande.
Då och då kan man se hur det darrar i frambenet närmast mig.
Solen skiner in genom fönstret, den lyser mig i ögonen men värmer mina ben.
Det var kallt inatt.
Allt var täckt med ett tunt lager vattendroppar, som om en jättelik sprejflaska dragit fram över landskapet.
Luften är frisk och klar och ändå sitter jag här inne i stalldammet och tittar på den nästan svarta ponnyn som sträcker på sig likt en katt.
Jag kan inte hålla mig härifrån när jag väl kommit hit.
Det är något med hur hans öron spetsas när jag kommer in genom dörren.
Något med sättet han försiktigt genomsöker min handflata efter godisbitar.
Något med blicken jag får när jag reser mig upp för att gå.
"Ska du inte stanna? Ska du lämna mig här ensam?"
Jag kan bara inte lämna honom, inte när han ser sådär bedjande på mig. Hur skulle jag kunna göra det?
Min älskade.
Mitt allt.
Lämna mig inte!
Ne me quitte pas, mon cher
Ne me quitte pas!
Skönhet
"Det är inte ansktet, utan ansiktsuttrycket.
Inte rösten, utan vad du säger.
Inte hur du ser i den där kroppen, utan vad du gör med den.
Du är vacker"
Saknaden är så stor, så levande
Inte rösten, utan vad du säger.
Inte hur du ser i den där kroppen, utan vad du gör med den.
Du är vacker"
Saknaden är så stor, så levande
Utan tvivel det vackraste
Jag har glömt hur jobbigt det är när du inte står still
Jag har glömt hur arg jag blir
Jag har glömt hur rädd jag blir när du flyger i luften
Jag har glömt hur ont det gör när du trampar på mina tår
Jag har glömt hur smutsig tröjan blir när du skrubbar dig mot min arm
Jag har glömt hur ledsen jag blir när du springer förbi
Jag har glömt hur stort blåmärket på knät är
Jag har glömt hur avundsjuk jag blir när de andra sticker iväg
Jag har glömt hur glad jag blir av att springa på fälten
Jag har glömt hur svårt det är att hinna med
Det finns alltid tid till dig
När du behöver mig, glömmer jag allt annat
Allt utom dig
10 maj 2010
Och det stämmer fortfarande så fruktansvärt bra
Det är så svårt att vara stark
Det är så svårt att göra det man innerst inne vet är rätt
Kasta sig ut i det okända
Låta känslorna gripa tag och ta kontrollen
Kasta sig ut i det okända
Låta känslorna gripa tag och ta kontrollen
Såsom i trollskogen
Ett under att du ser mig
Kylan blev min vän
Min ursäkt för att gömma mig igen
I musiken
Jag som nyss föll till en obegriplig jord
Du blev min räddning så obegripligt stort
Att du vill vara min
Du var aldrig rädd
För dom som kallat mig "En skada redan skedd"
Du är musiken
Att jag som alltid varit stum behövde ord
Jag som tvekat, jag som aldrig vågat tro
Att jag har nånting så obegripligt stort
Att du vill vara min
Min ursäkt för att gömma mig igen
I musiken
Jag som nyss föll till en obegriplig jord
Du blev min räddning så obegripligt stort
Att du vill vara min
Du var aldrig rädd
För dom som kallat mig "En skada redan skedd"
Du är musiken
Att jag som alltid varit stum behövde ord
Jag som tvekat, jag som aldrig vågat tro
Att jag har nånting så obegripligt stort
Att du vill vara min
