Det behövs inte så mycket mer
Vi följde med Fia och Nöten ut idag. De skulle rida till en äng där de kunde springa runt lite. Jag tänkte:
Vad bra, då kan Vannes följa med ut om vi går lite lugnt dit så kan han stå och äta medans Fia rider.
Så tänkte jag. Så tänkte inte Vannes. Han tänkte: Ja vad roligt att komma ut och springa!
Och så satte han iväg i galopp och avslutade med en bockserie. Jag blev förstås lite orolig att han skulle överanstränga sin fot och bli halt igen men mest blev jag bara glad. För att han var glad och för att han kände sig så bra att han ville ge sig ut och bocka och galoppera. Man ska inte hoppas för mycket, men förhoppningsvis blir han inte halt fler gånger utan vi kan komma igång med ridningen snart!
Kameran var med och fler glädjebilder kommer senare!
Kommentarer
Trackback
